|
|
Vad ser vi när vi tittar upp på himmelen? Nåja, på våra breddgrader handlar det oftast om moln. Men när molnen är borta, börjar föreställningen!
På dagarna ser vi SOLEN, vår sol som både lyser upp och värmer vår planet. På natten kan vi se Månen, vår måne; resten av himmelen täcks då av stjärnor. Eller...??? Följ oss på resan upp!
Det finns ett antal "rörliga" objekt på himmelen som kan iakttas med bara ögat, utan några teleskop eller kikare. De som rör sig fort är förmodligen satelliter gjorda av människan. Dessa syns bäst i länder nära ekvatorn (där de också är flest) - och det gäller framför allt de södra delarna av Indien. De rörliga objekt, vars rörelse kräver flera dagars observationer för att kunna iakttas, är oftast planeter inom solsystemet. Alla andra objekt är synbarligen orörliga, förutom för astronomer som både har verktyg och metoder för att se mera exakt än vad ett naket öga kan.
Dessa andra objekt kallas för... STJÄRNOR! Det sägs att en otränad observatör kan räkna mer än 3000 stjärnor på natthimmelen. Någon som har försökt räkna stjärnorna?
Men men... Vad ett naket öga inte kan se, det kan en astronom. De små flimrande punkterna i himmelen visar plötsligt andra egenskaper. Många av dem är verkligen stjärnor, ibland rätt så nära oss. Men många av dessa små ljuspunkter är i själva verket grupper av stjärnor, t.ex.:
Vår
egen Sol ingår också i en galax. De gamla grekerna såg
ett mjölkfärgat svagt lysande streck på den södra
natthimmelen och trodde att det hade skapats av gudinnan Hera. Medan hon
ammade Herakles, spillde hon lite av modersmjölken över himmelen
- och detta skapade Mjölkvägen,
som de kallade det. Efter de antika grekerna har många andra språk
tagit över benämningen på vår galax. Vi i Sverige
har varit för långt borta från Grekland och vi har haft
andra vita saker än enbart mjölk. Så vårt svenska
namn på vår galax är Vintergatan.
Intressant, eller hur?
Själva Vintergatan är inte speciellt spektakulär, på samma sätt som en teaterföreställning ter sig tämligen ospektakulär för en deltagande skådespelare, medan den kan vara spektakulär för publiken. Vi finns nämligen INNE I Vintergatan, fast nära dess kant.
Vår plats inom Vintergatan gör det omöjligt för oss att se hela den, utan bara en liten del. Det liknar en fullsatt buss: vi ser de passagerare som trängs närmast oss, några som finns lite längre bort - men resten av bussen uppfattar vi bara som en grå oidentifierad massa.
Hur kan vi då överhuvudtaget veta hur Vintergatan ser ut? Det finns två sätt att få reda på det:
De radioastronomiska observationerna ger ingen exakt bild av Vintergatan, så det är här man måste tillgripa sin slutledningsförmåga och kunna jämföra.
Den ovanstående bilden är en bild på en spiralgalax, förmodligen rätt så lik vår egen. På avstånd ser det ut som bomullsvadd som man har belyst med en lampa inifrån. Fin utsikt, eller hur? Men vilken vilseledande bild också! Inne i denna galax finns det miljoner och åter miljoner stjärnor, med hela skalan av storlekar och färger.
Sidan
om stjärnor
Tillbaka
till huvudsidan
